My Life and Other Stories

Åkte innan idag till Smådjurskliniken med min lilla katt Morris för att kolla såret. Det visade sig att att han hade skabb, sånt som rävar kan få och han hade tydligen burit på det hela sommaren. Vetrinären skulle ge honom en lugnande spruta, men det ville inte Morris utan protesterade vilt. Tillslut lyckades vi och snart vilade han gott på bordet. Dom rensade hans öron från kvalster (usch!!) och smörjde in hans sår. Hela tiden låg han bara där och såg på mig. Fast jag visste att det inte var något farligt och att detta gjorde vi bara för att hjälpa honom, mådde jag hur dåligt som helst. Det var så hemskt att se honom ligga där, helt orörlig! Var faktiskt nära på att börja gråta. Men när dom var klara med allt fick jag sitta och vänta tills han skulle vakna till. Även det var jobbigt och jag klagade mig inför mamma som också var med.

Hon berättade att när jag var liten, ungefär fyra år, skulle jag operera bort mina polyper i näsan. Dom var så stora att jag hade jätte svårt att andas. Kvällen då operationen skulle ske, så mådde min mamma jättedåligt. Hon var så orolig för mig och när dom sövde mig började hon gråta. Det påminde så om hur jag kände mig idag. Och jag är glad att Morris fick hjälp mot skabben och såret. Hoppas nu min lille plutt kommer må bättre snart! ♥